Hoppa till innehåll
Hem » Blog » Valet 2022: Vad händer på arbetsmarknaden?

Valet 2022: Vad händer på arbetsmarknaden?

Arbetslösheten är hög, men företagen har svårt att finna personer att anställa. Det ställer krav på en annan arbetsmarknadspolitik efter valet.

Hur kan det råda brist på arbetskraft när arbetslösheten är så hög? Det är en fråga som många ställer sig under detta valår. För samtidigt som arbetslösheten ligger på 8,5 procent och hundratusentals personer i arbetsför ålder inte försörjer sig själva kommer larm från bransch efter bransch om att det inte går att hitta personer med rätt kompetens att anställa.

− Det är inte bara ringar på vattnet efter pandemin som gör att företag inte hittar arbetskraft. Det är ett strukturellt problem. Utbildningssystemet har under lång tid misslyckats med att leverera den kompetens som efterfrågas, säger Anna Libietis, Företagarnas expert på utbildningsfrågor och kompetensförsörjning.

Sporra strategisk kompetensutveckling

I Småföretagsbarometern 2022 uppger 35 procent av företagen att det främsta tillväxthindret är bristen på lämplig arbetskraft. Det är en ökning från 30 procent förra året och från 26 procent året dessförinnan. Inom många branscher väntas bristen bli alltmer alarmerande. Det kräver offensiva åtgärder.

− Vi vill att företag med upp till femtio anställda ska kunna ta del av en affärsutvecklingscheck för att möjliggöra strategisk kompetensinventering, säger Anna Libietis.

Förslaget om affärsutvecklingscheckar är ett av 106 förslag som ingår i Företagarnas valplattform för fler jobb, ökad tillväxt och välfärd, samt fler människor som förverkligar sin dröm som företagare. Ingen enskild åtgärd löser alla problem, men många välavvägda åtgärder ger den helhet som i dag saknas för att lösa problemen på arbetsmarknaden. Inte minst handlar det om satsningar inom skola och utbildning.

− Utbildning inom såväl gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning samt högskola och universitet behöver dimensioneras efter hela arbetsmarknadens behov, säger Anna Libietis.

Läs Företagarnas valplattform

Brännande arbetsmarknadsfrågor

Ekonomer brukar dela upp arbetslöshet i kategorierna friktions-, strukturell- och konjunkturell arbetslöshet. Friktionsarbetslöshet beror på att arbetsgivare och arbetstagare inte hittar varandra. Sådana matchningsproblem brukar vara kortsiktiga: man hittar varandra till slut. Det kan handla om att arbetstagaren flyttar till en annan ort eller att arbetsgivaren behöver förändra rekryteringsprocesser.

Den strukturella arbetslösheten är ett större problem eftersom den innebär att den som är arbetslös saknar kunskaper och färdigheter som efterfrågas av arbetsgivare. När politiker säger att grupper står långt från arbetsmarknaden handlar det om sådan strukturell arbetslöshet. Den absoluta majoriteten av dessa personer är utrikes födda eller individer med låg utbildningsbakgrund.

Arbetslöshet som beror på konjunkturfaktorer är som namnet antyder fråga om att sämre tider gör att företag ser vikande efterfrågan och därför behöver minska personal. Enligt Konjunkturinstitutets sammantagna bedömning i juni har konjunkturutsikterna för svensk ekonomi försvagats påtagligt den senaste tiden, även om optimismen i näringslivet är större än bland konsumenterna.

− För att få dem som står långt från arbetsmarknaden i arbete krävs en effektivare arbetsmarknadspolitik, träffsäkra kompetensutvecklande insatser, att kostnaden för att anställa sänks och att riskerna förknippade med att anställa minskas, säger Företagarnas expert på arbetsmarknad och socialförsäkringar, Erik Ageberg.

Förändra arbetsmarknadspolitiken

Det finns ett flertal arbetsmarknadspolitiska åtgärder och program som har som mål att inkludera personer som står långt från arbetsmarknaden, men de levererar inte. Företagarna anser att alla dessa stöd och insatser bör minskas såväl i antal som i specifika kvalifikationskrav.

− Vi kan inte fortsätta ha en palett av åtgärder som är oöverskådlig för både företag och tjänstemän på Arbetsförmedlingen, säger Erik Ageberg.

Företagarna vill se att Arbetsförmedlingens uppdrag renodlas och begränsas till att handla om myndighetsutövning kopplat till statlig arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen ska fokusera på uppgifter som inte får delegeras till fristående aktörer, som upphandling av insatser. Arbetsförmedlingens kompetens kring upphandling, kontroll och uppföljning måste professionaliseras och effektiviseras.

Förbättra arbetskraftsinvandringen

För en del företag finns de framtida nyckelmedarbetarna någon annanstans i världen. Teknik, kapital och inte minst talang har helt andra möjligheter än tidigare att lokalisera sig där de bästa globala förutsättningarna finns. För att dessa företag ska kunna växa måste det svenska systemet för arbetskraftsinvandring stå sig i internationell jämförelse.

− Osäkerhet och långa väntetider vid arbetskraftsinvandring riskerar företagens verksamheter, särskilt för mindre företag som i högre grad är beroende av att ärendehanteringar inte tar för lång tid, säger Erik Ageberg.

Företagarna vill bland annat att tillämpningen av branschpraxis ändras så att inte företag utan kollektivavtal särbehandlas vid rekrytering av utomeuropeiska medarbetare, att Migrationsverket inte ska bedöma företagens möjligheter och ekonomiska förutsättningar eftersom de saknar kompetens för det samt att handläggningstiderna ska kortas även för de små arbetsgivarna och för dem som anställer sin första medarbetare från tredje land. Företagarna är även emot den arbetsmarknadsprövning som just nu utreds, eftersom företagen själva är de som kan avgöra om de behöver rekrytera från tredje land.